Maud Olofsson är klarsynt
Svenska Dagbladet berättar idag att Centerpartiet vill sänka skatten för dem som tjänar mest. Modigt! Och helt rätt. Det ska löna sig att arbeta och det ska framför allt löna sig att tjäna pengar. Sverige har världens näst högsta skattetryck, efter Danmark. Det är naturligtvis vidrigt. Det är dock på samma gång så ursvenskt. I jantelagens mylla får man inte lyckas, man får inte tjäna pengar. Är man rik ska man inte visa det. För tänk på alla andra, tänk på dem som inte har så mycket pengar. Det är ju synd om dem.
Kort kommentar till det: Nej. Lång kommentar: Visst vore det en skön utopi där alla är lyckliga, där alla är framgångsrika, där alla kan köpa det de vill. Men där är vi inte och dit kommer vi aldrig komma. Då är det helt fel att straffa de som har lyckats, genom att beskatta dem så hårt och skoningslöst att de hellre flyttar utomlands där skattetrycket är lägre. Varpå Sverige går miste om all eventuell skatt dessa människor skulle kunna tänka sig att betala om de hade stannat kvar i landet.
I det här avseendet är USA ett sant föregångsland. Där finns givetvis många brister, men där finns inte tillstymmelse till jantelag. Istället applåderas man om man lyckas, ens medmänniskor blir uppriktigt glada över att det går bra för dig. Visst, det finns alltid undantag. Bankdirektörer som tar ut miljardbonusar medan deras företag står på ruinens brant. Det är att gå för långt, förstås. Men människor i gemen är inte avundsjuka. Inte som i Sverige.
Centerpartiet är klarsynta, men tyvärr kommer de väl att förlora väljare på detta förslag. I lagom-Sverige får ingen sticka ut.
Skrivet av Kristoffer
kl 15:18
Direktlänk
[
Kommentarer [3]
]
Into the Wild
Jag har just sett en väldigt bra, gripande, tragisk och vacker film. Den har lite tid på nacken nu, och många har säkert redan sett den; men har du det inte - gör det. Into the Wild, i regi av Sean Penn. Filmen handlar om en ung man i sina tidiga tjugo som efter att ha kämpat sig till en imponerande collegeexamen bestämmer sig för att strunta i allting. Han är trött på samhället och på människor som gör illa varandra. Han ger sig ut i vildmarken, nämligen i Sarah Palins förlovade land, Alaska.
Där lever han av det som naturen kan ge honom. Han jagar, och när djuren sviker honom blir det bär, löv och annan flora med näring i. Filmen är 2,5 timmar lång och handlar givetvis inte bara om hans strapatser ute i "the wilderness". Huvuddelen av berättelsen utspelar sig istället under de två åren före Alaska, när han reser runt i USA, utan pengar på fickan men med en skön inställning till livet. Han träffar på och blir vän med många nya människor längs med vägen. Han har stor inverkan på flera liv, och blir i sin tur djupt påverkad av dessa personer.
Into the Wild är för den som tycker om amerikansk independentfilm, för den som lockas av det magnifika amerikanska landskapet och dess många underliga invånare och för den som gärna grips tag av ett fint drama, med ett underbart ledmotiv.
Skrivet av Kristoffer
kl 04:06
Direktlänk
[
Kommentarer [0]
]
H.O.R.S.E is not the shit
Spelade en H.O.R.S.E-turre på Full Tilt ikväll. Riktigt bra värde i denna. 20+2 dollar i inköp och det var 88 spelare med, vilket betydde 554 dollar till vinnaren.
Spelarna på den här nivån har inte koll på mycket. De tror t ex att pocket-QQ står i Omaha 8 på river, mot tre andra spelare. Det roliga är att ibland gör de det, för de andra spelarna är ännu sämre och drar till lågen och synar slutligen utan träff på river med A-högt. I ett normalt Omaha-game, FR, drar man ju inte till en Q-hög färg, till exempel. I den här turren vann jag med densamma två gånger mot spelare med tvåpar och toppar. Anledningen till att jag drog här var att jag hade sett hur de hade spelat tidigare. Ibland får man ge upp gamla dogmer och slaska lite. 
Hursomhelst hamnade jag till slut på finalbordet. Då var tyvärr alla väldigt shortstackade, 4 timmar senare, och dessvärre var det Razz och sedan Stud som gällde. Båda är spel som snabbt kan äta upp dina marker och särskilt det första är det ju en ohygglig varians i.
Jag slutade som 6:a efter att ha lett på 6:e gatan i Stud Hi med blott 88. FI hade 22 och ett par överkort. På river kommer givetvis en K och istället för att dubbla upp och placera mig på 3:e plats för tillfället åkte jag. Hela 80 dollar blev förtjänsten ... Riktigt framtung prisstruktur, tyvärr. Jag har tidigare vunnit just denna turnering två gånger, men nu inte spelat den på flera månader. Så jag får väl vara glad över att jag inte bubblade, men 60 dollar plus efter 4 timmar känns ju sådär. 
Hade dock fått in alla pengar pre med AA mot AKs för ett fullt inköp på ett CG-bord, NL200, ungefär samtidigt och klarat mig från utdragning trots K på flopp. Detta mildrade turresmärtan något.
Skrivet av Kristoffer
kl 00:47
Direktlänk
[
Kommentarer [2]
]