Benjamin Buttons otroliga liv är den något långa titeln på filmen som har erövrat de flesta Oscarnomineringarna detta år, nämligen hela 13 stycken. Dels har den fått i princip alla tekniska nomineringar som finns, men det finns även potentiella skådespelarpriser på listan, samt de tyngsta statyetterna i form av Bästa film och Bästa regissör.
Utan att ännu ha sett alla nominerade filmer detta år måste jag ändå säga att jag förstår det stora Buttonbifallet.
Filmen handlar om Benjamin Button (Brad Pitt) som föds som gammal man, med krämpor och hela kitet. Sedan föryngras han genom åren som går, samtidigt som familj och vänner förstås åldras på vanligt sätt. Vi får följa Button genom hela hans bakvända liv under nästan tre timmar och uppleva många intressanta händelser samt vissa som till och med är riktigt roliga. Jag ska inte gå in så mycket mer på innehållet i filmen här, för att inte spoliera för potentiella tittare, men jag kan berätta att som motaktriser har han bland andra Cate Blanchett och Tilda Swinton som båda gör ett mycket bra jobb.
Oscarstatyetten för Bästa specialeffekter är förmodligen gjuten för Button då man har lyckats väldigt väl med att föryngra Brad Pitt, samt att placera en gammal version av hans ansikte på Benjamin som barn i början av filmen.
Benjamin Buttons otroliga liv är ingen särskilt djup film, den har inget direkt budskap och den speglar inte svåra umbäranden eller massutrotning av människor, men jag tror ändå att filmen har en chans att kamma hem flera stora priser på Oscargalan. Jag gillade det jag såg och upplevde, till skillnad från en del andra recensenter, aldrig tre timmar som för långt. Jag kan verkligen rekommendera denna film. Inte riktigt en feel good-rulle men inte heller ett feel bad-manuskript, utan någonstans däremellan.