DN.se upprörs över att det finns "många oskyldiga på polisens spaningslistor", alltså de register över kriminella och deras anhöriga som blev stulna nyligen. Givetvis är det synd att listorna stals men det är inget fel begånget här. Självfallet måste polisen kunna ha register över de personer som brottslingarna umgås med, hur oskyldiga till brott dessa än må vara. Det handlar om att skydda samhället från de kriminella personerna på alla sätt möjligt, och då ingår att kartlägga deras liv in i minsta detalj vilket inbegriper att identifiera familjemedlemmar och "hangarounds". Får man syn på en av de senare finns det en chans att den man spanar efter, brottslingen, också finns i närheten.
Det är tråkigt att listorna är stulna och att oskyldiga namn och bilder därmed sprids, men ansvaret faller inte på de poliser som upprättade registren utan på den som stal listorna - och kanske på den som inte såg till att de hölls säkra innanför polishusets väggar.