Idag avslöjas det att sjukvårdsrådgivningens sköterskor får en bonus om de lyckas hålla samtalen korta. Tydligen är det företaget Medhelp som driver rådgivningen i Stockholm, Södermanland och Värmland och de arbetar på detta sätt. Jag lyssnade till en intervju med produktionschefen för Medhelp i morse, Geir-Erik Hyvärinen, och det lät inte så kul - eller medietränat. Han såg inget fel i detta alls utan ville öka lönsamheten i och med att företaget får mer pengar av landstinget ju fler patienter de kan rådgiva. Sjuksköterskorna själva är överlag negativa till bonussystemet, men det finns också dem som är för detsamma.
Det här är naturligtvis inte alls okej. En orolig patient-in-spe som ringer in till denna ofta den första kontakten med den svenska sjukvården i det aktuella fallet har naturligtvis rätt att vänta sig ett professionellt mottagande och att sjuksköterskan som svarar gör så mycket hon kan för att svara på personens frågor och eventuellt ställa en diagnos. Om sköterskan stressar för att hinna få sin bonus är det lätt hänt att hon missar något viktigt, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.
I all annan verksamhet i hela världen strävar man efter att använda så lite resurser som möjligt.
I det aktuella fallet strävar man efter att klara en arbetsuppgift så fort som möjligt, med BIBEHÅLLEN kvalitet.
Är motsatsen, ett icke tidsbegränsat pratande, att föredra? Kan det möjligen finnas någon anledning att spara tid, t ex att jag ska komma fram i telefonkön?
Skrivet av kalle den 13 maj 2009 kl 10:17 #
Självfallet är det bra om det går snabbt för att frigöra resurser som kan ta hand om andra patienter.
Men det får ju inte gå ut över kvaliteten, och hur ska man kunna försäkra sig om att denna inte tummas på? Det går ju inte. DN skriver ju t ex om pojken som dog i tarmvred för att han inte fick adekvat hjälp av sjukvårdsupplysningen. Där fick han ju knappast bra kvalitet på vården, eller hur?
Med en bonus som hägrar är det lättare hänt att man skyndar på samtalet och missar viktiga bitar.
Skrivet av Kristoffer den 13 maj 2009 kl 10:24 #