Kristoffers blogg

Svenska Dagbladet berättar idag att Centerpartiet vill sänka skatten för dem som tjänar mest. Modigt! Och helt rätt. Det ska löna sig att arbeta och det ska framför allt löna sig att tjäna pengar. Sverige har världens näst högsta skattetryck, efter Danmark. Det är naturligtvis vidrigt. Det är dock på samma gång så ursvenskt. I jantelagens mylla får man inte lyckas, man får inte tjäna pengar. Är man rik ska man inte visa det. För tänk på alla andra, tänk på dem som inte har så mycket pengar. Det är ju synd om dem.

Kort kommentar till det: Nej. Lång kommentar: Visst vore det en skön utopi där alla är lyckliga, där alla är framgångsrika, där alla kan köpa det de vill. Men där är vi inte och dit kommer vi aldrig komma. Då är det helt fel att straffa de som har lyckats, genom att beskatta dem så hårt och skoningslöst att de hellre flyttar utomlands där skattetrycket är lägre. Varpå Sverige går miste om all eventuell skatt dessa människor skulle kunna tänka sig att betala om de hade stannat kvar i landet.

I det här avseendet är USA ett sant föregångsland. Där finns givetvis många brister, men där finns inte tillstymmelse till jantelag. Istället applåderas man om man lyckas, ens medmänniskor blir uppriktigt glada över att det går bra för dig. Visst, det finns alltid undantag. Bankdirektörer som tar ut miljardbonusar medan deras företag står på ruinens brant. Det är att gå för långt, förstås. Men människor i gemen är inte avundsjuka. Inte som i Sverige.

Centerpartiet är klarsynta, men tyvärr kommer de väl att förlora väljare på detta förslag. I lagom-Sverige får ingen sticka ut.