Barack Obama fortsätter sin flört med ateismen. Mycket skönt och befriande att se. Under en traditionell bönefrukost i Washington igår berättade han att han nu skapar en myndighet som ska råda honom i religiösa frågor, en myndighet som ska garantera att det finns en gräns mellan kyrka och stat som det står i konstitutionen, en gräns som inte på något sätt har existerat under de senaste åtta åren av vanstyre i landet. Den sista bisatsen är min egen.
Under frukosten pratade han återigen om sekularism och oss icke-troende på ett övertygande sätt. Ingen religiös grupp ska gynnas mer än någon annan och detta inkluderar också icke-religiösa grupper. Obama berättade vidare att han inte hade haft en särskilt religiös uppfostran med en muslimsk far som blev ateist och en mor som var emot organiserad religion. Presidenten tog ord i sin mun som hade varit fullständigt otänkbara för hans företrädare. Vackert att läsa.
Jag har ju en egen teori om Obamas religiositet. Killen växer upp i ett närapå ateistiskt hem. Han är inte religiös. Sedan kommer han på att han vill bli president och inser då att det kan han - tyvärr - aldrig bli i ett av de mest religiösa länderna i världen om han inte själv bekänner sig till kristendomen (någon annan religion hade ju inte gått hem, möjligtvis med undantag för judendomen). Sagt och gjort, han blir kristen. I alla fall utåt sett. Notera att han aldrig pratar om att han har fått en uppenbarelse eller om dylikt trams. Istället tar han sig an kristendomen utifrån det humanitära perspektivet, genom att hjälpa utsatta människor i Chicago. Det känns lite som en "okej, jag är väl kristen, då, men nu tjafsar vi inte mer om det utan hjälper dessa människor istället"-attityd. 
Sedan vinner han valet och redan i sitt installationstal pratar han om ateister. Och nu fortsätter han uppluckringen av det tokreligiösa politiska klimatet i landet. Jag tror - faktiskt - att Obama inte är religiös. Jag tror han är ateist eller möjligtvis agnostiker, men hittills har hållit detta gömt för att kunna bli vald till amerikansk president. Nu när han innehar detta det mäktigaste av alla ämbeten kan han sakta men säkert låta sina ateistiska åsikter sippra fram och genomsyra såväl hans administration som Washington i helhet. Troligen kommer han aldrig lyckas löpa hela linan ut till ett sant sekulärt samhälle under sina förhoppningsvis åtta år vid makten, men jag tror absolut att han kan, vill och kommer att nå en bra bit på vägen.
Well done, sir, keep it up!