The talk of the town just nu är dramat Revolutionary Road, med Kate Winslet och Leonardo DiCaprio i huvudrollerna. Filmen har premiär idag och har hyllats närmast reservationslöst i alla stora tidningar. Filmen har dock närmast totalmissats av Oscarjuryn. Endast en birollsnominering har det blivit, utöver ett par tekniska nomineringar. Vissa verkar mena att Winslet borde ha sin nominering för sin roll i Road snarare än för The Reader.
Jag håller inte alls med. Jag tycker filmen är ganska trist, faktiskt. Jag hittar ingen större originalitet och det finns trots allt redan en ganska gedigen flora filmer på marknaden som utspelar sig på 50-talet; denna sticker inte alls ut i mängden av dessa.
Revolutionary Road handlar om ett ungt par som upplevs som väldigt trevliga, helylle och alldeles perfekta av omgivningen. Givetvis är inte grälen långt borta. Allt är inte vad det ser ut som, och så vidare. Gäsp, har vi sett det förut? Miljön är förstås en amerikansk småstad där huvuddelen av filmen utspelar sig i ett villaområde strax utanför densamma. Inga konstigheter där heller. Jag kan faktiskt inte berätta så mycket mer av intresse om handlingen, för det finns egentligen ingenting att berätta, i alla fall inte något som inte avslöjar för mycket för potentiella tittare. Å andra sidan är det jag inte berättar inte något särskilt uppseendeväckande; har man sett en sådan här typ av film förut vet man vad som väntar.
Jag drar gärna en parallell till filmen In the Bedroom, som fick massa tunga nomineringar på 2002 års Oscargala. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var en dussinfilm och inte alls förstod ståhejet runt den. Ungefär som Road, alltså. Jag kräver lite mer av en film för att jag ska tycka om den, lite originalitet, lite annorlunda miljöer, åtminstone något man inte har sett förut. Det räcker inte med att filmen är välspelad (vilket Revolutionary Road förvisso är) för att jag ska sälla mig till hyllningskören.
Av de filmer jag har recenserat hittills här på bloggen är denna tveklöst den sämsta och jag ser ingen anledning till att rekommendera någon att se den. Revolutionary Road är inte dålig, inte alls. Bara ointressant.
Förvånad på ditt omdöme Kristoffer.
Tyckte det var en utmärkt och stark film.
Vem bar t ex ansvaret för Aprils död?
Vad var syftet med att ha en s k dåre i filmen?
Men jag förstod att filmen uppfattades mycket olika av åskådarna. Vissa höll på att somna.
Skrivet av Kristján den 08 februari 2009 kl 11:26 #
"Men jag förstod att filmen uppfattades mycket olika av åskådarna. Vissa höll på att somna."
Du besvarar din egen undran här. F ö är omdöme fel ord att använda. Det finns inga rätt och fel när det gäller tycke och smak. Kul för dig att du gillade filmen, men det gör inte att jag gillar den mer. :)
Skrivet av Kristoffer den 08 februari 2009 kl 12:53 #